Ensparkibaken

Alla inlägg den 15 september 2018

Av maricici - 15 september 2018 19:30

ungefär lika upphetsande som det låter.

Åkte in för att kolla upp yngste grabbens besvär, där rodnaden vid ljumsken utökats med en kraftig svullnad.

Vänta i kön till receptionen medan yngste grabben pratade om doktorn som skulle skära med kniven, försäkrade att det ska hen nog inte enligt min sjukvårdande erfarenhet.

Vänta i vänrummet, en familj blev inropad och yngste grabben upprepar "doktorn ska skära".

Eh nej, flickan har ont i halsen doktorn ska titta i hennes hals och så får hon medicin.

Dom närmaste i väntrummet såg ut att lyssna, vet inte om dom regerade på yngste grabbens profetia eller min blixsnabba diagnos.

Inropade till ett undersökningsrum, vänta och vänta och så ska sjuksyrran ta lite prover..

Blodtryck och temp gick bra men sedan var det venprover..  

Efter tre försök så kom vi på att det gick lika bra med ett kapillärprov till just dom här begärda provsvaren..

Men det kan vi bara göra på lab rakt fram, till höger i korridoren, dörren längst bort till vänster och en trappa upp.

Själva sticken i fingert gick bra efter en kraftfull protest, men sen skulle man tappas på blod  

jag och labbassistenten körde igång halv åtta hos mig och pratade hans favoritmat; hamburgare med favorittillbehör medan provrören fylldes djävulusiskt långsamt.

Till sist var det klart och grabben sken av stolthet över att ha klarat sitt verkliga eldprov.

Och så blev det en längre väntan på doktorn som visade sig vara en hon som inte såg farlig ut alls, hon liknade faktiskt en av taxichaffisarna. Möjligen därför gick undersökningen problemfritt eller också berodde det på att allt är att föredra framför att sticka och sätta nålar.

Trombofeblit blev uteslutet igen och bitestikelinflammation var det inte heller. Det var helt enkelt en elak böld som börjat växa under huden och behandlingen blev fortsatt antibiotikakur.

Vi skulle få gå hem men först måste vi vänta på det sista provsvaret som tog sin tid uppe på labbet.

 

En timme går långsamt när man är hungrig och vill hem till dom där hamburgarna. (Mest jag)

Bebisskrik från ett annat undersökningsrum; yngste grabben påepkade att bebis var rädd och vi måste gå och hjälpa..

Försäkrade att bebisen har nog mamma eller pappa hos sig så det är lugnt.

Och så kom sista provsvaret, det var okej och vi fick åka hem efter 4 timmar sammanlagt.

Dottern och äldste grabben hade fixat hamburgermiddagen åt oss  när vi kom hem 

Så nu sitter vi och äter..

och njuter..

 






ANNONS

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8 9
10 11 12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22 23
24 25
26
27 28 29
30
<<< September 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Ensparkibaken med Blogkeen
Följ Ensparkibaken med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se