Vi har äntligen lyckats lägga upp en plan, börja med att ta allt som går att köpa kontant och fixa själva först för att slippa ta onödigt stora banklån så här innan pensionsdagen.

Det innebär att värme, armaturer, väggar och golv sparas till sist. Visst skulle det gå att fixa på egen hand men händer det något med det som inte är utfört av fackmän så kan det bli dyrt med en vattenskada. Försäkringsbolagen är stenhårda numera för att dra ner på en av deras största poster.

En drake, specialbeställning från Kina. Det färgade porslinet ska ersättas med liknande i vitt.

Och hit är ett tassbadkar på gång, färgen på kranarna heter borstad mässing och fötterna på badkaret ska gå i matchande stil.

Och här åker vi fram och tillbaka runt halva stan var och varannan dag för att hitta passande adapters till kranar som skulle hålla Europeisk standard enligt beskrivning.  

Färg på väggar och golv befinner sig fortfarande på beslutångeststadiet och jag har inga förslag. Bara suttit uppe en halv natt och velat.

Faktiskt ingen arrangerad bild utan sånt där skräp som man kan hitta efter vägarna. Eller också är det kanske tomtens brevlåda.

Håller annars på att testa nya datorn, ett god jul några månader i förskott och nu blir det väl inga flera julpaket i år.  Måste ha en ny mobil också men det får vänta till födelsedagen i December. 

Varit och hjälpt syster ett med flyttstädningen hela dagen och i morgon reser hon till sin nya bostadsort. Önskar henne lycka till med nya jobbet, nya bostaden och systerdottern lycka till i sitt första gymnasieår. Samt krya på sig efter fallet i trappan. Alla som sett skadan vill lägga ut den på nätet men hon vägrar visa baken, om än det så är i ett blålila kuriosasyfte. Stod också och samtalade länge med hennes katt och önskade honom lycka till med sitt nya liv som innekatt, till att börja med. Ingen mera sorkjakt på åkern. Vad trist det kommer att bli utan er   Även om vi lovade att ta vägarna förbi varandra någon gång emellanåt.

Fick också överta mammas släktforskarhandlingar och se om jag orkar och hinner sortera upp dom någon gång. Just nu ser det ut att få vänta till nästa femårsplan.

http://www.dn.se/mat-dryck/hemmafrun-maj-har-fatt-en-egen-kokbok/

Gårdagens läsning i köket hos mej..

Har inte läst böckerna om Maj så jag kan recensera dom men jag fick ett bra tips av författarinan själv.

Möjligtvis som svar på ouijabrädets fråga om varför triologin ska förminskas och gullenuttas till med en kokbok?

Har att göra med att jag är född och uppväxt i köket hos en Maj och tyckte att hon hade flera strängar på sin lyra än att laga mat, hon hade alltid något intressant att meddela under matlagningen. Till hennes barn, till vänninnorna på andra sidan telefonluren som satt fastklämd under hennes haka medan hon diskade eller stöpte bulldeg. Hon brukade bjuda in vänninnorna på kaffe med doppa, inte mat. Träffen som brukade sluta vid 15, för då skulle middagen förberedas för att vara färdig till pappa kom hem. Man kom hem från skolan, blandade saft och tog för sig från kakbrickan och försökte lyssna.. Frågan vad det var ni viskade om fick majsans skälmska "Nyfiken får inte allt veta" eller "små grytor har alldeles för stora öron" till svar.

Majsan som artigt munblossade på en mentolcigarett hon blev bjuden på. Hennes eftergift till dom världsvana damerna, själv rökte hon inte. Sånt kostar bara en massa pengar som vi inte har ha hon bestämt.

Men visst handlade det om mat, den där tröttsamma maten som man ska tänka på jämt som hon sade.

Idag; Stekta strömmingsflundror, potatis och råriven morot och så klappgröt och mjölk till efterrätt.

Kommer att tänka på klappgröten, den hade fruktsaft och mannagryn som bas, vispades luftig och var himmelskt god.

Måste hitta receptet. Det sociala arvet jag har med mig. Det och min egen kokbok i kategorirubriken.

Och så den helt hysteriska mackan som två Majsor brukade göra åt sin tonårsdotter med bästis; smörad långfranska, hårdkokt skivat ägg, Kalles kaviar och en stor klick bostongurka.

Förmodligen förbrukade två växande kvinnor massor av salt och energi.

Det var ju annat detta skulle handa om utan Majsans andra sidor, Valspåket stå på dig annars gör någon annan det och med en rulle silvertejp kan man slå vem som helst i debatt.

Och att hon alltid var aktiv, värvade hon inte medlemmar åt hyresgästföreningen, så gick hon kurser i ny matematik eller hur man drejar keramik. Eller tog städjobb kvällstid när farsan var hemma. Men middagen hade hon alltid lagat och den skulle stå på bordet innan hon gick. Disken kan äldsta jäntan ta, lika bra att hon lär sig..

Det sociala arvet, hur man bloggar och lägger bogköttet i en gryta, man förkokar för att få det riktigt mört till middagens kalops.

Och så givetvis, Majsans egen sångbok, och 60-talslåtarna hon gnolade på under matlagningen. Börjar med egen nummer ett, låten som liksom personifierade min egen lilla Majsa:

till sena kvällsdisken blev det.

Inga instabilder på glamorösa tår som sticker upp ur skumbadet med levande ljus som enda belysning, bara en hand med en ärtgrön vispskål och en knallröd diskborste, men sticker upp ur skummet gör dom i alla fall. Visst, det har  varit en bra dag i dag också och sånt ska firas. Om inte annat för att avloppet i tvättstället är fixat och nu luktar det fräscht igen.

Åttiotalet då och nu - läste bilagan i sängen i morse och backade minnesbanken en bit..

http://www.dn.se/sthlm/80-talet-da-och-nu/

Axelvaddar att skratta åt -NU, oversized kavaj med matchande axelvaddar minns att syster ett hade en turkosblå och min var vit. Färgskala glass i tresmak, mintgrön klänning med matchande pumps, glassigt rosa gymdräkt med svarta tights och rosa benvärmare-jo.

Här gick alla på gymmet och byggde muskler, så även jag och min då blivande sambo.

Då kroppsfixerad och anorektisk

Nu- tja, tjock  

Då -Chockbilderna på Rock Hudson, AIDS, en könssjukdom man dör av och sen blev det förenat med livsfara att ha tillfälliga sexkontakter. Åttiotalet, det var då man pratade sex och död i samma andetag.

Nu- Döden kryper närmare igen, av orsak att man befinner sig på den sista halvan av livslinan numera. Dödsannonserna skriver årtal som lite äldre än och lika gammal som lite nu och då och på något sätt så har man accepterat faktum, den kommer när den kommer, ingen vits att grubbla på.

Då; Dallas på den ena av två TV-kanaler, missade inte ett avsnitt.

Nu- Fifty-seven channels and nothin' on (Bruce Springsteen)

Då: Förfest med Vargtass och så en Gröna Hissen i baren.

Nu: Ett glas vitt till disken (Nåja, två glas då)

Men förfestmusiken är sig lik-nu och då:

Yngste grabben fick felfritt hos tandläkaren, den äldre grabben sken som en sol när han kom hem efter ett dygn borta och köksfönstren är putsade och fixade på insidan åtminstone. Mera än jag trodde jag skulle hinna med.

Och nu väntar en ny dag.

Länka till låtar kom visst på tal idag, och när jag tänker efter helt seröst så hittar jag ingen.

Utom en gammal Jayne Mansfield som möjligtvis berättar en del om mina habegär -och mina förhållanden.

   Den här var väl talande och bra?

   Var in på Startpunkten återbruk och hittade äntligen en lagom liten tvåsits till den här lilla hörnan, 200 kronor som hittat. Stolen är deras egen remake, 200 kronor den också, rea nedsatt med 400 kronor för att det var sista exemplaret.