Halvdukat

Oxfile, fläskfile, potatisgratäng, rödvinssås, champinjonsås och en sallad. Eaglehawk cabernet sauvignon 2015 att dricka till. Oxfilen, ett frysboxfynd från höstens köttlåda, lagom för 3 portioner Det är en nyårshatt jag har ppå mig, never mind..

Och så en tupplur i soffan medan sambon och dottern tittar på suicide squad.

   Till skogs detta nyår

En halv böj

Blåser friska vindar i dag

Svårt att spåra när det börjat töa, men det kan faktiskt vara något så litet som en ekorre.

Och här var något intressant

Udda stenformationer. Kan vara lösa klippblock från den smältande inlandsisen som drog förbi här.

Liten blåmes trotsar blåsten

Skymmningen faller. Dags att vända hemåt.

Repriser från året som gått:

Kl 00:00 2015/16

Nyårsfest.

Mars

Rådjuren på andra sidan vägen

Maj:

Med grabbarna vid sjön

Juni:

Den äldre grabben däckad i sommarinfluensa

Juli:

Grlllfest i trädgården

Augusti:

Hallon och blåbärsplockning och så egen sylt av detta

September:

Debuterar som plus size modell..

November:

Tänder ett ljus för mamma och faster Margit i minneslunden på Alla Helgons Dag.  

Ibland får man användning för dom direkt, dom här små bekymmersdockorna, man stoppar ner dom i påsen tillsammans med Rolling Stones Paint in black och så är det avklarat.

Varit ute och avläst auror och konstaterar att ibland är det tufft att vara medial.

Avslutningsvis så visualiserar jag att jag sitter och myser  vid en värmande brasa, mitt hem är min borg.

Och med detta ska portarna till den andra dimensionen vara stängda.

Varvar ner med egen musik:

och så har det nya kylskåpet äntligen kommit in genom dörren. Har inte använt pendeln för att söka det vi behöver på flera ställen, i lilla reservkylen, vid dörren i den nästan kallställda tvättstugan eller ute på altanen? Och vart i den pinpackade lilla kylen?     

Men ibland har det varit nära.

Och så tänker jag fortsätta läsa Cassandra Eason. Om pendelhealing och hur man använder den som vitmagiker. Och jag konstaterar att det stämmer som någon sa en gång; att magin i sig är neutral, det är användaren som omvandlar den till svart, vit eller grå.  

Och om det närmaste jag kom på klassens busfrö leken; En badrumskåpssnok. Den där sociala egenheten vissa har att öppna andras badrumsskåp och spana in innehållet. Möjligen för att man är trygg och inlåst eller för att man har någon udda fixering vid andras läppstift och dam och herrdofter. Eller om man uppdagat hemligheten med hur dom håller sig så snygga. Och oftast brukar man fräscha till badrummet innan gästerna kommer, se till att porslinet är rent, att det finns papper och rena gästhhanddukar. Och så brukar jag passa på att se till att jag har något kul och spännande i mitt badrumsskåp.  

Cassandra Eason, som förvisso räknas till det "vita" magifacket men är både kunnig i detta med energier och läsvärd enligt min åsikt. Här har hon en bok om hur man plockar fram hela potentialen i pendelmagin med betydligt mera innehåll än min barndoms ja och nej frågor. Pendel medföljer.

Enligt baksidestexten. Och så min gamla väl inarbetade pendel som jag föredrar.

Och visst från man ta det mest på skoj i den här branschen också ibland, psykiska partylekar som baseras på mediala förmågor som kan du läsa mina tankar?, sanning eller konka med en pendel, psykisk skattjakt, gissa min aura och vem av oss blir först miljonär.

Personligen föll jag för "Var du klassens busfrö?" en psykisk beröringslek där man berättar om sig själv genom ett minnesföremål.

Och så en påse med 2 cm långa bekymmersdockor, ett redskap i reningsritualer då man krymper ner sina bekymmer i dockorna och stoppar ner dom i den meföljande påsen. Så ska magin fungera.

http://www.dn.se/sthlm/skoltaxin-lamnade-skadade-oskar-pa-trottoaren/

Och kommer inte från "jagärhär" utan är ute och surfar privat så att säga.

Och har redan sagt att jag kan inte gå in och berätta någon om människor jag inte känner till, då det inte finns EN sorts autism som är lika för alla.

Det är där som man inte kan berätta för vare sig chaufför eller berörd familj om vad dom skall. Det som fungerar i denna familj kanske inte fungerar i nästa och så vidare..

Och vad jag vet så är det respektive hemkommuner som ansvarar för skjutsarna som berör omsorgsverksamheten både för särskola och daglig verksamhet. Och dom är oftast utlagda på entrepenad. Alltså är det deras ansvar att se till att taxibolagen som anlitas har dom resurser som krävs för handikappanpassad transport. Både vad det gäller lämpliga fordon och tillräckligt med personal. Det handlar om helhetssynen och vad som ev brister.

Det handlar om att det ska finnas färdvakt om en passagerare kräver tillsyn under resan, men så kan det ju hända saker tillfälligt. Samt kontinuitet i antal chaufförer så att det är samma och välkända som kör.

Kan bara svara för hur det fungerar i vår hemkommun och där fungerar det bra. Vi har alltså ett bolag som har huvuddelen av transporterna och ett annat som täcker upp vid behov, och en resesamordnare som håller i alla trådarna och dit kan man även vända sig som anhörig, alltså den viktiga kommunikationen mellan taxibolag och familj. Ett måste för att det ska fungera smidigt och alla vet vem som ska göra vad. T ex jag sköter alla ombokningar och återbud, även om det gäller resor till ochj från korttidsboendet.

Grabbarnas hand-till-hand modell går ut på att dom inte ska vingla iväg ut på egna äventyr, men sedan finns ju andra orsaker till detta behov, lättare rörelsehinder t ex.

Då har vi modellen att vi följer ut till taxin på morgonen och har det omvända ansvaret, att titta i fönstret så att dom kommer iväg och inget oförutsett inträffat sedan dom steg ombord.

Vid hemkomsten är det vi som möter upp och numera fungerar det så att dom allt självständigare grabbarna kommer knatande in för egen maskin ibland. Och chauffören står kvar och förvissar sig om att dom kommit in i ordning, när dom är innanför yttredörren han hen åka. Tidsangivelsen för ankomst är givetvis en cirkatid, sedan beror det på trafiksituation och annat oförutsett exakt när man kommer.

Faktiskt har det bara varit två missöden under årens lopp och dom var utanför allas ansvar, det ena var körförbud på grund av blixthalka när dom skulle hem, det som slutade lyckligt med två lediga akutplatser på korttidsboendet och det andra var ett motorhaveri 5 km från hemmet så vi fick åka och hämta.

Och att det är vikitigt att med en helhetsöversyn när sånt händer som i artikeln, har man anlitat ett bolag som har resurser att sköta ett lite mera komplicerat resande än vanliga taxiresor?

   Bara vi som är ute och testar julklappar