det första som slår en är hur underbart det är att somna i sin egen säng, nybäddad med somrig Hamptontextil. Och det andra som man slås av är vårt sista läskiga möte med en kroppstemperatur på kokpunkten, och ett telefonsamtal till min ordinarie vårdkontakt; jag måste få hjälp nu, jag har 41 grader. Fick hjälp också, av en läkare som ringde upp personligen och tyckte jag kunde komma direkt så skulle han ta in mig på en lucka för jag hade tokmycket feber. Fick lägga mig i ett undersökningsrum där det lyssnades, och togs prover; snabbsänka 200 något, blodtryck 60/55 och lungor som inte lät bra.

Sedan så skulle jag få åka ambulans in till akuten och resurserna och var det något jag funderade på? Jo, min diagnos: Du har lunginflammation blev svaret och så sa han något om septisk.Sedan så blev allt lite fragmentariskt; det var kul att åka ambulans fort och ligga och titta genom bakrutan, jag har får syrgas och vätska intravenöst och vad kan gå fel? Och sedan så hörde jag blåljusen tuta och räknade ut att vi var ute på E4 och dom måste ha förtur i semestertrafiken. Någonstans i feberyran så finns i alla fall ett grundmurat förtroende för ambulanspersonalen och det är ju tur. Och inne på akuten dimmade jag bort helt, någon tog artärgasprov, en annan blodtryck, en tredje kom med mera alvedon och något satte fler nålar. Vaknade till och undrade varför dom inte satte in antibiotika nu då? En undersköterska sa att dom måste få upp mitt blodtryck för det var då inget att hurra för.. Sedan kom klassikern, det vita ljuset som kallade och som försvann som en vit tornado under mitt bryska bortmanade; det skall jag då rakt inte. Om det var en nära döden upplevelse eller vanlig feberyra, vem vet? Jag var i alla fall inte redo att passera och kvicknade till när någon strök mig över kinden. En underläkare skulle se om jag var vaken..

Tror det sa jag; bara lite vanligt trött.

Och så blev jag skjutsad till lungröntgen för att bekräfta diagnosen.

Och inlagd på en vårdavdelning med värdena någorlunda under kontroll, första dosen antibiotika hade jag fått intravenöst och blododling och infektionsprover var skickade till lab så nu kunde jag vila en stund.

I dag en vecka senare; Gått hyfsat bra, tvättat, hängt tvätt, hjälpt grabbarna med hårtvätt, tagit den äldre grabben på en kortare cruisingtur, gjort frikadeller i paprikasås och spagetti till middag och en jordgubbstårta till kvällsfika.

Och kastat varenda jäkla cigarett i soporna under en högtidlig ceremoni, nu är det bara prillan som gäller.

Förmodligen ett par anstränga rökarlungor som gjorde att det slog så här hårt.

Så; ännu en opinionsbildande KOL-patient har sagt sitt. Förbjud skiten, överallt och för gott!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

4000 kronor och vad ska jag göra med alla dessa pengar?   Svaret är att jag flyttade över dom till min buffert som krympt betänkligt under vintern på grund av elpriserna, en bil som behövde verkstad, småfix och ombesiktning samt en ny gräsklippare. V...

  Var just på väg att lägga mig när dottern ropade och undrade om jag såg vad hon såg. Jo minsann, det brinner någonstans, ser ut som det är i skogen. Ringde 112 som redan fått larmet men tackade för uppmärksamheten. Tog en sväng ut för att försöka...

efter att ha fått ombesiktning på trasiga bromsskivor bak och ett kostnadsförslag på 6000:- (en grundlig biltvätt inräknad) från verkstan. Och ärligt så var jag jävligt låg till att börja med. Elförburkningen har precis börjat minska och jag har ökat...

  Blev bara en bild för vi hade fullt upp med att sitta och prata med besökare som stannade till. Prat om kameran och och berättelser runt bilden för den som var intresserad. Om huggormen som fick många att stanna till och som inte var ett dugg f...

I kväll efter 7 långa år gick vi nämligen upp till SHL igen inför nästa säsong. Och det känns ungefär som spelarna beskrev det, jag har inte riktigt hunnit ta in det än. Men visst fan är man glad, sitter med ett fånigt flin på läpparna och dunkar IRL...