Vi skulle som sagt ha en lilla julafton samtidigt så det blir:

Förrätt:

Kallskuret, julskinka, leverpastej, kalvsylta och pepparsalami med något tillbehör till varje sort.

Valfri dryck till.

Huvudrätt

Oxfilé från Lillpigans med hemlagade pommes, rödvinsås och tre sorters kryddsmör att välja mellan,

Dryck:

The black shiraz

eller alkoholfritt alternativ

Efterrätt

Hjortronparfait.

Sedan blir det julklappsutdelning och den äldre grabben sken som en sol då han hörde att julafton skulle gå i repris.

Januari: Skålar in det nya året, lyckligt ovetande om vad som väntar bakom nästa hörn.

Februari: Inlagd på sjukhus med yngste grabben som drabbats av mykoplasmapneumoni, insjuknar själv efter ett par veckors inkubationstid. Samtidigt dyker ett mysko virus från Kina upp, något som ska dominera hela året.

Mars: Allt fler i det här landet insjuknar och dör i covid-19, man lyssnar på preskonferansen med FHM varje dag. Den äldre grabben insjuknar med luftvägssymtom, bara telefonkontakt med läkare på grund av smittorisk och antibiotika på recept mot förmodad mykoplasma.

April: Samma dystra läge nationellt. Min katt börjar se riktigt dålig ut. Diagnos; njursvikt, finns bara symtomlindring att ta till. Den äldre grabben är feberfri, men trött och orkeslös.

Maj: Covidläget i länet börjar se lite bättre ut. Katten blir bara sämre, åker fram och tillbaka mellan hemmet och distriktsveterinärerna. Den äldre grabbens tillstånd oförändrat, telefonkontakt igen.

Juni: Vi försöker i alla fall njuta av en ovanligt varm Juni. Jag blir tröttare och tröttare och känner att väggen närmar sig. Försöker ta det lugnt och inte anstränga hjärnan det minsta, får cipramildosen höjd till 20 mg.

Juli: Vi försöker njuta av en ovanligt kall Juli. Ljuspunkter; kombinerad syskonträff och 50-årsfest i trädgården hos syster 3 i Sundsvall. Den äldre grabben börjar se piggare ut.

Augusti: Lät min stackars katt somna in då inte ens symtomlindring fungerade längre. En liten diva som är oändligt sörjd och saknad. Ljuspunkt: Den äldre grabben fick äntligen tid för läkarbesök. Lungor och alla värden var okej, utom D-vitaminet så var lite lågt. Fick utskrivet på recept.

September: Ganska okej månad.

Oktober: Andra vågen av covid-19 drar igång, den här gången drabbas vår kommun betydligt hårdare än vid första.

November; Det ryktas för att senare bekräftas att smittan härjar i grannbyn framför allt. Jag börjar med munskydd vid behov. Smittan tar sig in på den äldre grabbens DV och vi sitter i självkarantän ett par veckor. En eloge till personalen på DV som lyckade hålla tillbaka så inget större utbrott inträffade. Den äldre grabben klarade sig denna gång. Yngste grabbens hittills smittfria LSS-boende vill helst ha totalt besöksförbud om det går. Vi som är riskgrupp själva får hämta och lämna honom vid ytterdörren när han ska hälsa på. Ljuspunkt: Jag känner att hissen är på väg upp i mitt psykiska mående.

December: Inställd 60-årsfest för mig och ett julfirande med bara hemmaboende familj (undantag för yngste grabben)

Försöker se det ur ett större perspektiv och att vi inte sitter i ett fångläger på Lesbos direkt.

Ljuspunkter: Dom har framställt ett fungerade vaccin som snart ska nå alla som vill!   Först ut i familjen blir yngste grabben LSS-boende i fas 2 februari, och sedan får vi se hur det blir med den hemmaboende grabben som har LSS på halvtid, räknas väl som mindre utsatta för smitta när dom bor hemma kan jag tänka mig. Själv hälsar han nog att det är ingen brådska för hans skull   och den yngste blir nog glad när det finns hopp om att rutinerna med DV och boende kommer igång igen (han saknar fortfarande sin DV-assistent) Och sambon brukar gå före mig i vaccinationsköerna, hjärt/kärlsjukdom brukar räknas som större riskfaktor än KOL i stadium II.

Och i morgon blir det kombinerat nyårs och lilla julaftonfirande. Äldste grabben med familj är friska och glada.