med en reprisbild från 2018 då det sista officiella firandet ägde rum.

Som synes bor jag inte i trakterna där man kan skåda den omsjungna vackra våren, men brasan och gemenskapen runt den brukar värma gött i alla fall.

Läste en förbaskat bra krönika som förmodligen inom betalvägg, men låt mig knycka bara ett litet citat ur den:

"högtider och ritualer, i alla tider och samhällen, har hjälpt oss att greppa det obegripliga, som årshjulets rullande, tidens obönhörliga gång."

Stämmer ganska bra att man på något sätt vill markera övergången till något nytt; ljuset och det spirande livet.

Därför så söker jag desperat i TV-tablåer efter surrogatprogram och fixar en extra god middag. Firar tillsammans med dottern och den äldre grabben i år. Han har varit hemma den här veckan och åker till boendet på måndag morgon igen.

Och vägra kliva ur bussen vid boendet har fått sin förklaring. Hans bästa DV och promenadkompis åker med samma buss och skulle följa med in, ju.   Gick över när man ändrade rutten lite så hen fick kliva av vid sitt boende först.

Men nu kom han just hem hit och ska hugga in på sitt fredagsfika  

Och så blir det vårkyckling med ugnsrostad potatis och en krispig grönsallad till middag. Och kanske lite ostkrokar till TV-brasan i kbäll om man har tur.