http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article20318696.ab

Alltså i en FB-grupp där man börjat debattera ämnet lite smått..

Som lurkern utan att anmäla sin närvaro, hittade inte direkt några inlägg som berörde med något man kände att man måste tillföra..

Utom ett; att man måste tänka i vidare perspektiv än här och nu idag. Kommer ett förbud verkligen att gynna mig i en framtid med ett annat samhällsklimat, eller är det här sista gången jag står och hurrar?

Eller konsten att beakta huruvida man börjat gräva sin egen grav eller ej.

Jag (vi) har inte Lars Vilks egentliga hjärtesak, utan rew Brian Warner aka Marilyn Manson, bannad i stat den och den som inte ett helt orealsitiskt scenario..

För det vanliga då, blasfemi och föledande till moralens förfall...

Inte mitt omdöme om den musikern/konstnären..

Vi får finna oss i att folk fortfarande grinar illa, deras rättighet i vår deal..

I ärlighetens namn kan en konstnär och eller musiker/som uttrycker sin åsikt eller världsbild, inte skada någon. Dom flesta har inte ens någon större genomslagskraft och förmåga att påverka.

Däremot finner vi oss inte i att dom försöker stoppa oss med mer eller mindre drastiska metoder.

Och där finns dom klockrena kopplingarna till alla andra i en helhetsbild. Dominoeffekten; faller en så faller alla.

Under tiden promenerar massans majoritet förbi -utan att ens veta vilka vi pratar om..

Det var visst mello, deltävling två i går...............

På Spotify: