Bengt Ohlsson; Jag har börjat längta efter andra perspektiv

http://dagens.dn.se/#reader/70150/4/2169860041

Förmodligen låst krönika men värd en läsning.

Perspektivet på vatten och knäckebröd på dagis sett från ett annat land;

va, menar ni att dom får det gratis?

Perspektivet på Svenska tonåringar med inget att göra,

tonåringar från annat land;

ehh, 16 bast och önskar ett lekland????????????

Själv tillhör jag en generation som hade föregående generationer som satte perspektiven; föräldrar, far och morföräldrar som helt eller delvis vuxit upp i fattigsverige. Föräldrar som fick hjälpa till på torpen efter bästa förmåga på sin fritid, som fick gå 4 km till och från skolan och hade ingen skattefinansierad skollunch, bara medhavda tunnbrödmackor med smör; om man hade det bättre ställt med ett par kor i ladugården vill säga, dom andra fick kall potatis på sina. Mor och farföräldrar som upplevt barnarbete som en realitet.

Mina dagar med inget att göra (dom var rätt många i vad som kallades en liten byhåla under första halvan av sjuttiotalet) möttes av mammas korthuggna; det finns massor att göra, bara att sätta igång!

Och vad den där sura minen som med en djup suck tog fram dammsugaren ur städskrubben hade att förtälja sina barn; inget. Möjligen play doh, ritblock och kritor till dom minsta. Man ska uppmuntra sina barns kreativitet.

Och den kortkorta sammanfattningen av mina egna livserfarenheter; livet är inte rättvist-lika bra ni lär er det.

Men det är väl också ett perspektiv; man blir bättre rustad att tackla motgångar om man inte tar sig själv för given hela tiden.

Fortsättning följer...

Har gjort en paus och hjälpt grabbarna lite, dom har sin morgondusch och så dagens special; stekt ägg och falukorv med ketchup mellan två stekta brödskivor. En riktigt brunch med andra ord..

Dottern är här och hjälper till lite, hon skottar garagetaket sedan vi med gemensam ansträngning fått sambon att avstå. Han;   Jag; du har haft en HJÄRTINFARKT, vilket innebär att man ska ta det lugnt från början och så jobba upp sig lite försiktigt. Nej, inte köra igång för fullt efter två veckor.   

Den äldre grabben har full utsikt över garagetaket från sitt rum och gratis underhållning som han inte lämnat.

Den yngste och jag har plockat fram en pedagogiskt illustrerad bakbok och funderar på att göra en tigerkaka till fikat. Senare, nu skulle han se på TV en stund.

Loggar in på Facebook för livstecken från min personliga bekantskapskrets men fastnar omgående i flödet på en fortsättning följer..

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/blev-sittande-i-ett-dygn-nu-far-persona

Lämnar ingen kommentar den här gången heller på grund av bristande insyn..

Annat än ett likes på att sitta på toa i 22 timmar är kanske att föredra framför tvångsvård, även om någon kompromiss mellan dessa två altnernativ är önskvärd, även för boendets personal.

För länge sedan sa jag i en intervju att familjelivet med funktionshindrade barn är ett annorlunda men inte ett sämre liv.

Ett annorlunda liv där gamla rutiner ställs på ända och man får fundera ut nya som ligger utanför boxen..

Möjligen var det något sånt man hade i åtanke..