Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Tacobuffé och så chokladpudding med hallon och en klick vispgrädde till efterrätt.
Sångsvan söker fru
Brasan tänds kl 18:30
Man minglar runt och surrar med bekanta och lyssnar på vårtalet.
Nu har den tagit sig.
Jag ensam utan grabbarna för första gången. Saknar dom och deras fashination för elden, men dom kommer inte hem för än nästa helg.
Närbild
Mörkret sänker sig och brasan brinner ner.
Är mitt uppe i ett arbetspass på tre nätter och innan dess var grabbarna hemma över påsk och nu är det dags att kolla att göra listan; deklaration underskriven och inlämnad i sista minuten på grund av att det tillkom två dödsbon i år; sambons dödsbo (inga konstigheter där) och farsans del av ett sterbhus som sålts. Kollade med med syster två, vår klippa när det gäller allt ekonomiskt och hon hade visst lämnat över till någon firma. Då så.
Och sen så; fan också, jag har fortfarande vinterdäcken på Ringde däckservice som lovade att klämma in mig på lördag fm när jag förklarade att den ska besiktas på måndag. Hinner inte sova mycket i morgon men det kan inte hjälpas. Och så måste jag köra till jobbet två kvällar och så in till däckservice. till råga på allt så kände jag att kopplingspedalen börjat ta högt upp; säg inte att den håller på att rasa nu också?! Är ingen billig historia och jag vet precis vad jag ska lägga tillbaka på skatten pengarna på. Dom som skulle vara till glass och dagsutflykter med grabbarna i sommar och så lite nya lyxiga underkläder till mig.
Jobbnatten har jag för övrigt tillbringat med djupa funderingar mellan larmen; avboka besiktningen på måndag och anlita verkstan eller den omvända ordningen? Har ju redan avbokat en tid på grund av att jag hade covid den dagen.
Kom fram till att jag chansar och kör in på bilprovningen och hoppas att den inte rasar på vägen. Men har i alla fall helförsäkring så bärgning bör gå på den.
Och så skulle den varit tvättad, lacken är dold bakom lera och asfaltprickar.
Få se om dom har någon ledig tid på OK/Q8 när vi åker hem om det inte blir körförbud.
Påskafton; Dags att öppna påskäggen
Påskbuffe
Påskdagen; Dottern har fixat nybakt stekpannebröd till frukost.
Annandag påsk; Dags att åka hem till sig igen.
Sedan ist så har det inte hänt så mycket utom att jag jobbat, blivit covidsmittad igen och jobbat ännu mera. Man kan säga att jag fick en mild covid med vissa undantag. Ingen feber, ont i halsen och snuvig men den här gången slog det sig på lungorna. Inte så att jag höll på att kvävas men tungandad och fick ta till KOL-medicinerna som jag inte behövt sedan i somras. Är smittfri och har jobbat två nätter igen, men orken vill inte riktigt komma tillbaka. Och det här hände strax efter att jag varit på KOL-kontroll och värdena var jättefina; lungor och hjärta okej och syresättning hela 96%. Och nu är väl allt detta raserat. Försöker småstäda det jag orkar och det andra måste få vara. Men i morgon ska jag hämta grabbarna och innan dess måste jag åtminstone försöka dammsuga med tanke på grabben med astma.
Och dom har sina påskägg som väntar; var sitt litet med smågodis och var sitt stort med popcorn och på så sätt anser dom att påsken är räddad.
Och nere på byn är lägenheterna fyllda med flyktingar igen, den här gången från Ukraina. Vad säger man, att det är roligt att se dom känns lite udda, det är roligt att det blir lite liv här igen även om man önskar att det vore under andra omständigheter.
Och på sociala medier överskuggar NATO-frågan allt annat. Nu har jag ju alltid varit för ett medlemskap så min åsikt var redan spikad. Känns alltid lugnare att ingå i en allians.
Antar att vi slutat hoppas på önskan om en bra månad för oss alla får det gör visst inget annat än störtdyker numera.
Vi har problemet med Putin och hans kärnvapenarsenal och sedan så finns det inget mer att berätta om.
Men nu tror jag inte att det blir något av, visserligen verkar han instabil men han har nog inte släppt tanken på att det skulle även kunna drabba Ryssland.
Visst kan man oroa sig, ingen jag pratat med på senare tid går oberörd av faktum och det är väl ungefär dit han vill komma.
Så..
the show must go on..
Jobb torsdag och söndag natt den här veckan och nästa vecka
tisdag, onsdag torsdag natt och söndag kväll. Och emellan ska jag klämma in ett nödvändigt stadsbesök på tisdag och ett läkarbesök på fredag förmiddag.
the show must go on,
även om jag var tillräckligt distraherad för att vara nära att ge dagens ugnsrostade rotsaker en intressant smakbrytning,
högg efter en burk som innehöll lakrits och hallonströssel istället för den svartpeppar jag sträckte mig efter.
men jag får i alla fall nästan en full lön nästa månad till skillnad från den här då det räckte precis till räkningarna och så hade jag till min stora förvåning en och en halv månad kvar av matkontot. Och dom två senaste dagarna har det varit fullt fokus på Ukraina. På nyhetssändningar hela dagen, i personalrummet under måltidsuppehåll och vid överlämnade till dagpersonalen som frågar om det hörts något nytt om Ukraina? Ser att du har slagit på tidiga morgonnyheterna på TV.
Nej, inget mer än att dom bombar och beskjuter för fullt från ryska sidan och att någon kollega sett ett klipp på nätet där Putin utövar en sadistisk härskarteknik mot en av sina rådgivare. Och att han hintat Sverige och Finlad om hur illa det kan gå om man ens funderar på att gå med i NATO. Det också i ett klipp på nätet. Och för mig kommer det inte som någon överraskning direkt att en gammal KGB chef plötsligt får för sig att återupprätta det forna Sovjet. Den här historien är för övrigt en upprepning av vad som hände Tjeckoslovakien 1968, det som jag är gammal nog att minnas.
Och i personalrummet lovar vi varandra på fullt allvar att se över våra prepperförråd, bara utifall att...
Och minns hur dom nyligen var och strök runt Svenskt territorium. Och pratar om TV-nyheterna vi såg innan vi gick till jobbet denna kväll. Alla är illa berörda för folket i Ukrainas skull och någon är tårögd.
Och i helgen har jag satt icke tillgänglig på jobblistan och bjudit hem grabbarna. Dom kom i var sin färdtjänstbil igen, inte så jätteglada över att se varandra då båda trodde dom skulle få rå om oss alldeles själva.
Just nu sitter dom och käkar sitt välkomstgodis, en liten påse ostkrokar, en liten påse chips och en minipåse lösgodis.
https://www.aftonbladet.se/halsa/a/wO5qjd/nina-var-bara-39-ar-nar-hon-kom-i-klimakteriet
Trist att det ska vara under en låst plusartikel bara.
Alltså, alla symtom man inte vet vad dom kommer ifrån och att det går att göra något åt de flesta av dom.
Myten om psyiskt ohälsa och att vara gammal, förbrukad och förbisedd har vi alla hört talas om men få har upplevt den i verkliga livet. Själv har jag den oförskämda känslan av att aldrig förr ha mått bättre och varit självsäkrare någon gång under min livstid.
Men så kommer vi till det fysiska; T ex den artrofierande torra, sköra slemhinnan i underlivet (både inre och yttre delen) som fick mamma att aldrig begripa vad hon drabbats av, ingen hade berättat för en 30-talist och inte visste hennes döttrar. Men nu vet vi att det går att behandla med östrogen, i tablettform eller lokalt om man inte vill utsätta sig för det grova artilleriet. Och det vill man ju helst inte om man som jag har en viss ärftlig disposition för bröstcancer. Östrogen kan nämligen boosta cancergenen.
Eller att samma hormon kan förbättra lindring urininkontinens - känns inte särskilt fräscht att kissa på sig och det löser vi genom att hålla tyst om saken.
Tills jag av en tillfällighet fick höra något av min gynekolog (var där för att kolla upp en förändring inne i livmoderslemhinnan).
- Om jag börjar bli inkontinent? Tja, ja...
- Och det gör du inget åt förstås. Börja med lokalt verkande östrogen så har du snart löst det problemet.
Och det hjälpte inte med receptfria vagifem, så jag tog ny kontakt och fick ett receptbelagt vaginalinlägg Oestring utskrivet.
Så nu är jag fräsch och fri igen - min gynekolog, min helbrägdagörare.
Oförklarlig viktuppgång - själv ökade jag 10 kg som sitter som berget. anledning; östrogen lagras i fettvävnaden och nu försöker kroppen desperat behålla det lilla som finns kvar genom att vägra bränna fett. Okej, det har jag accepterat och ser bara till så dom inte plussar på sig ännu mer.
Krympande muskelmassa. Det jag har näst svårast att acceptera är att min förr så vältränade kropp har veck här och där som inte går att träna bort. Uppförstorat till en trött engelsk blodhund när jag har en riktigt dålig dag.
Svårast är synen; började med svaga läsglasögon i 40-årsåldern och nu 20 år senare så är jag som en leende mullvad utan glasögon.
Och till sist ska vi prata om den minskade sexlusten. Öppnar man tidningar så ser man bara glada boomers som sexar som aldrig förr och man undrar vad som gick fel för egen del.
Alltså; somnar extremt pigg i bäret och vaknar neutral och slät som en barbiedocka.
Sånt kan ge en verklig ångest.
Och det handlar enligt läkarvetenskapen om, hör och häpna testosteronbrist
Sånt pratar man aldrig om.
Men nu vet man att det finns botemedel för den som vill.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 | |||||||
|