men kommer inte direkt någon vart.. Uppdaterade min FB-profilsida med mammabilder det första jag gjorde, och efter att den äldre grabben åkt, sov jag ett par timmar. Vaknade igen och tackade panikslaget nej till ett sista farväl, jag vill minnas en levande mamma som sista sinnesbild, mitt personliga val. Har ofta arbetat med vård i livets slutskede under min tid inom äldreomsorgen och vet hur fungerar.. Vi är alla individer och var och en må följa sitt egen röst, andra vill ta ett sista farväl av den döda som en bekräftelse på att det oundvikliga har skett, en tredje orkar inte med ett avsked, och vissa behöver se lugnet och friden som sänkt sig över en tidigare svårt sjuk..

Inget sätt är fel, bara individuellt.

Syskonen ordnade besöket på begravningsbyrån, valde kista (en vacker vit med handmålade små linneor på, den som stod framme färdig som av en tanke, den passar mammas personlighet Den ska pyntas med hennes personliga favoriter rosa rosor och blåbärsris (mamma älskade att vara ute i skogen och plocka bär) och nio små värmeljus, ett för varje barnbarn, hennes mening med livet från deras första dag..

Ringde några samtal om den äldre grabbens resplaner, ett till DV och ett till resesamordnaren och ett till korttidsboendet dit vi skulle åka med krampmedicin, necesseär och pyjamasbrallorna lite senare.

Glömde något, ringde igen och undrade om dom hade plats begravningsdagen, tror det blir svårt för grabbarna att se syftet med.. Jo då, dom hade plats några timmar på eftermiddagen och kvällen men så måste vi kontakta biståndshandläggaren. Ute för dagen telefontid mellan 8 och 9:30, återkom, vid akuta ärenden ring tel .......

Ringde äldste grabben som hade ett fint sista minne av mormor för två år sedan, då han satt med sin mobil och visade bilder på sina katter.. Han mormor älskade också katter, och var överförtjust. Hennes dödsannonsvinjett är en sovande vit liten katt.

Satt med dottern och en liten tidning med tankenötter, knep och knåp som vi löste för att skringra tankarna en stund, och så avverkade vi en skvallertidning för en gångs skull.

Åkte iväg in till stan med sambon och dottern för att lämna en kasse nattartiklar och så käkade vi middag på det som låg närmast resmålet, Sibylla.

Kväll, gick till syster 3 för att prata igenom dom sista detaljerna och där var pappa, att höra om hans sorg var nog det värsta av allt, det slet hjärtat ur kroppen direkt..

Där var också småtrollen som ritade, skrev shoppinglistor, spelade fotboll med moster som aldrig mera ska stila med en barndomstalang som försvann, busade med storkusinerna och  visade sina talanger som elitgymnaster i ett gästrum med ett madrasstäckt golv..

Man blir alltid glad av dom här småtrollen.

Och av minnet av mormor, hon kallade alla sina små barnbarn för dom vackraste rosorna i hennes trädgård.

4000 kronor och vad ska jag göra med alla dessa pengar?   Svaret är att jag flyttade över dom till min buffert som krympt betänkligt under vintern på grund av elpriserna, en bil som behövde verkstad, småfix och ombesiktning samt en ny gräsklippare. V...

  Var just på väg att lägga mig när dottern ropade och undrade om jag såg vad hon såg. Jo minsann, det brinner någonstans, ser ut som det är i skogen. Ringde 112 som redan fått larmet men tackade för uppmärksamheten. Tog en sväng ut för att försöka...

efter att ha fått ombesiktning på trasiga bromsskivor bak och ett kostnadsförslag på 6000:- (en grundlig biltvätt inräknad) från verkstan. Och ärligt så var jag jävligt låg till att börja med. Elförburkningen har precis börjat minska och jag har ökat...

  Blev bara en bild för vi hade fullt upp med att sitta och prata med besökare som stannade till. Prat om kameran och och berättelser runt bilden för den som var intresserad. Om huggormen som fick många att stanna till och som inte var ett dugg f...

I kväll efter 7 långa år gick vi nämligen upp till SHL igen inför nästa säsong. Och det känns ungefär som spelarna beskrev det, jag har inte riktigt hunnit ta in det än. Men visst fan är man glad, sitter med ett fånigt flin på läpparna och dunkar IRL...