så stor är branden

Som många andra är jag med på att göra sig en klarare bild, placerat i sitt eget område.

Det börjar med att här brinner det och har brunnit också, en massa småbränder jämförelsevis så det är bara att välja ut något.

Styr upp mot Västernorrlands län, Örnsköldsviks stad och så lite åt Nordväst och där ligger Anundsjön som den heter på kartan, prickar in badplatsen och järvägens sträckning i skogen där det brann för inte så länge sedan. Varför vår beredskap inte är god; kan säga att att alla tittar upp och noterat att det brinner efter järnvägen någonstans. Och? Gnistor från tåghjul mot rälsen antänder, det gör det väl varje torrsommar och deltidsbrandkårens beredskap är god, det här fixar dom lätt   Men,.. om alla ogynnsamma förhållanden slagit till och dom faktiskt förlorat kontrollen? Så har vi först två småbyar inte långt ifrån järnvägen som inte ens hunnit evakueras  En stor del av järnvägen slås ut direkt och så väg 348 mot grannsamhället om vi tar den vindriktningen. Och inringad blir 348;an mot Ö-vik för oss också, möjligen har vi en chans att ta vägen Västerhus-Själevad innan eldstormen slår till. OM vi hunnit uppfatta den akuta faran.. Och vid vägen Bredbyn-Sidensjö tar det också stopp. Där borta har dom väl just nu fått en evakueringsorder då branden äter sig fågelvägen genom skogen, Björnsjö i norr är också i farozonen och...

Nackdelen med boplatser omgivna av bara skog.. Hittills har vi känt oss bombsäkra med brandflyg på span, men frågan är har vi någon plan för vad vi gör om det som inte brukar hända faktiskt händer?

Kan säga att "vanliga" medborgare också känner sig tagna på sängen och yrvakna.

Själv trodde jag att det var sånt här man bara behövde konfronteras med på Discovery Channel

35 grader i skuggan, det blir en dag på stranden. Viktoria är med på utflykterna

Semester!

 Fikapaus

Branschfolket bedömer - Perfekt skulpterat och galet gott!

Middagsdags, vid förfrågan så smakade visst hamburgaren i Sundsvall bäst.

och en massa foton hade han med sig också.   Tror dom får nästan tala för sig själva.

På väg från Stockholm med nattbåt

Besök på fadderbarnets skola

Och så åker vi hem till henne

Hon heter av en tillfällighet Viktoria, och har fått sin värdinnepresent

Här har man slagit sig ner, sedan blev det picknick i trädgården

Och Viktoria igen

med samtal till LSS-handläggare, där det inte är några problem att få några timmars akutplats för familjeangelägenheter av den här sorten.

Samtal även om yngste grabben som ska flytta från brukarkooperativet till den äldre grabbens kommunala DV på grund av indraget LSS, inskolning börjar snart och gäller till 31;a Oktober i första hand.  Vi tar en dag i taget parallellt med att alla handikapporganisationer numera jobbar aktivt mot slakten på LSS-lagen..

Och så glöm inte att be alla "skattebetalare" tacka för dom 140 gratistimmarna per brukare dom sparade in på anhöriganställningar under Juli månad.

Jag, bitter?

Tvärtom, tycker bara att inte kan  påpekas nog att anhöriganställningarna är en relativt billig boendeform, samt ett seriöst alternativ som inte ska försvinna med bara likriktade socialistiska kollektiv som återstår, hör ni det Fi, S och V?   Gäller också äldreomsorgen i allra högsta grad och den socialistiska missuppfattningen att alla borde uppleva sina nära och kära som en tung, påtvingad börda..  Vad som kan göras är väl att förbättra anställningsvillkoren en aning så dom ser ut som alla andras.. Eller hur fd LO-basen?

Och apropå det så kom jag att tänka på Robert den autistiske grabben som försvann mellan mammas sjukdom och skogsbranden i Västmanland..

Han har alltså fått plats på en gruppbostad, finemang kan man tycka om det inte vore för faktum att man inte gett honom någon valmöjlighet. Det ligger alltså till som så att som boende på gruppis har man inte rätt till LSS-assistans, yrkesskicklighet  och personaltäthet anses täcka upp i dom kommunala boendena (kan vara lite si och så med det anser många i personalen själva)

Men vi har alltså en kille som har rätt att bo kvar i sin gamla, trygga invanda bostad med hjälp av LSS-assist dygnet runt..  Bara ett fall till bland hur många som helst där man försöker kringgå och slakta LSS-lagen.

Lite 60 och 70-talsnostalgi med mamma och hennes glesbygdssamtid, postorderkatalogen där man skickade efter nytt höst och vår, och inte en klädtrasa inköptes emellan detta.

Det fanns en massa postorderföretag under storhetstiden, Ellos, Rowells, Josefssons, Borås Textil, Wiskadals, Algots, Wästgöta textil, Halens och många flera..

Mammas favorit var Josefssons postorder, min favorit var något helt annat, nämligen morfars Hobbex, som förutom verktyg och andra nyttorpylar innehåll knivar och diverse samlarvapen, två sidor skämtartiklar och sida med raggartärningar och annat bilpimp.

Men mammas höstkataloger innehöll ett stort sortiment julpynt och leksaker förstås och så satt man och skapade önskelistor...

För att kolla in traditionen via nätet så var det inte mycket jag fastnade för i år. Från Ellos:

behövde ett par nya regnboots för tidig höst och så en reakavaj Oktober/Novemberpromenader

Sen stämmer det inte, mamma vaktade på hushållsekonomin och skulle svimmat om hon sett att det skickats efter kläder dyrt från AMERIKA!?   

Denna och helst skulle jag vilja ha en i varje färg, men får nog nöja mig med färgkod Camel nu när jag måste välja.

Och så en BH , dom har hur mycket klämmiga färger som helst

"Men hör du änt ä rakt ba fåfänga?"  

Den här champagne dot eller Pale plum lace skulle väl vara snyggt till   

"Ja nå vet du dä, att man ska behöv n brysthallar söm gå ihop vä traja !*Fnys*   

Men så går det bättre i Cellbes; Ja, ä han gardinern va för hemskt fin, ska du ha dam de kökä?

Jo jag hade tänkt till köket, i rostfärg..

men kommer inte direkt någon vart.. Uppdaterade min FB-profilsida med mammabilder det första jag gjorde, och efter att den äldre grabben åkt, sov jag ett par timmar. Vaknade igen och tackade panikslaget nej till ett sista farväl, jag vill minnas en levande mamma som sista sinnesbild, mitt personliga val. Har ofta arbetat med vård i livets slutskede under min tid inom äldreomsorgen och vet hur fungerar.. Vi är alla individer och var och en må följa sitt egen röst, andra vill ta ett sista farväl av den döda som en bekräftelse på att det oundvikliga har skett, en tredje orkar inte med ett avsked, och vissa behöver se lugnet och friden som sänkt sig över en tidigare svårt sjuk..

Inget sätt är fel, bara individuellt.

Syskonen ordnade besöket på begravningsbyrån, valde kista (en vacker vit med handmålade små linneor på, den som stod framme färdig som av en tanke, den passar mammas personlighet Den ska pyntas med hennes personliga favoriter rosa rosor och blåbärsris (mamma älskade att vara ute i skogen och plocka bär) och nio små värmeljus, ett för varje barnbarn, hennes mening med livet från deras första dag..

Ringde några samtal om den äldre grabbens resplaner, ett till DV och ett till resesamordnaren och ett till korttidsboendet dit vi skulle åka med krampmedicin, necesseär och pyjamasbrallorna lite senare.

Glömde något, ringde igen och undrade om dom hade plats begravningsdagen, tror det blir svårt för grabbarna att se syftet med.. Jo då, dom hade plats några timmar på eftermiddagen och kvällen men så måste vi kontakta biståndshandläggaren. Ute för dagen telefontid mellan 8 och 9:30, återkom, vid akuta ärenden ring tel .......

Ringde äldste grabben som hade ett fint sista minne av mormor för två år sedan, då han satt med sin mobil och visade bilder på sina katter.. Han mormor älskade också katter, och var överförtjust. Hennes dödsannonsvinjett är en sovande vit liten katt.

Satt med dottern och en liten tidning med tankenötter, knep och knåp som vi löste för att skringra tankarna en stund, och så avverkade vi en skvallertidning för en gångs skull.

Åkte iväg in till stan med sambon och dottern för att lämna en kasse nattartiklar och så käkade vi middag på det som låg närmast resmålet, Sibylla.

Kväll, gick till syster 3 för att prata igenom dom sista detaljerna och där var pappa, att höra om hans sorg var nog det värsta av allt, det slet hjärtat ur kroppen direkt..

Där var också småtrollen som ritade, skrev shoppinglistor, spelade fotboll med moster som aldrig mera ska stila med en barndomstalang som försvann, busade med storkusinerna och  visade sina talanger som elitgymnaster i ett gästrum med ett madrasstäckt golv..

Man blir alltid glad av dom här småtrollen.

Och av minnet av mormor, hon kallade alla sina små barnbarn för dom vackraste rosorna i hennes trädgård.

Mamma dog kl 4:10 i morse utan att ha återfått medvetandet med syster 2,3 och 4 vid sin sida, själv var jag tvungen att gå hem runt midnatt för att förbereda nästa dag för den äldre grabben. Strök mamma över kinden och sa hej då för sista gången - kom hem, somnade runt 2 och vaknade av telefonen 4:20..  

Väckte dotter och ringde äldste grabben som överenskommet, dom saknar sin mormor idag.  

The show must go on..

Varit vaken sedan dess och skulle hjälpa den äldre grabben, och givetvis sprack hans älsklingsbrallor i sidosömmen, och efter ett kort övervägande kom jag fram till att det gick nog fortare att handsy än att krångla fram en symaskin ur gömmorna och börja fumla med nålpåtränings och stygn och spänningar..

Hojtade till sambon att han måste ta över frukosten illa kvickt och sydde för glatta livet.

Och så kontaktboken och medicinen och så nästa chock, en glad semestervikarierande taxichaufför ville ha bekräftat att det var ingen hämtning i morgon och jag stod som fallen från skyarna... Och kom på; JÄVLARRRRRR, korttidsboendedag från i kväll till i morgon!!!!!!!!!!!!! Ingen övernattningsväska, ingen medicin och ingen förberedd grabb...     Totalblackout i min skalle..

Får ringa DV och upplysa om ändrad färdrutt och hoppas det går bra och så åka ner med krampmedicinen (ett must have) i kväll...

Och i min skalle är det kaos

Förra året fick sambon en ny   -infarkt, och så blev det lite jobbigt på ett annat ställe. Och i år, ska precis ut och sitta hos mamma igen, väntar bara på att dottern ska komma som extraresurs till den äldre grabben.

Och den stora skogsbranden i Västmanland är bara 3 och 5 mil bort från mina släktningar i kväll   Vi inväntar vattenbombarna och undrar vad det sitter i, senaste budet var att dom inte ens lyft från Italien   Samt att sambon påpekat att det finns betydligt större plan än dom som rekvirerats, någonstans i världen.

Säger som mammas; "Ska smörgåsa fälle hiti pisspötta sä no ska nä vara vä smörsia nä" En lokal variant på det nationella ordstävet "En olycka kommer sällan ensam"