Ringde på dörren på förmiddagen, jag öppnar, ser först ingen där men sedan ser jag en av sambons kompisar ute på infarten som försynt undrar om du har gubben hemma?

Hämtar "gubben" och undrar vad det var med den där nu då   tills jag kom på, visstiden-social distans!   tur att det finns folk som inte glömmer att ha koll på läget. Nu är det lock in som gäller igen.

Precis när jag garderobsrensat och satt ihop en den lyckade outfits av resterna, dom som skulle användas när jag gick ut. Suckade och tog fram dom vanliga mjukiskläderna avsedda för städning och allmänt innebruk. Ställde in den sista 60-årsfesten och antar att det var lika bra. Covid-19 härjar fritt i Sundsvall och syster 3;s sambos arbetsplats är drabbad (inte inom vården), men han hade visst hunnit börja arbeta hemifrån så vi får hoppas dom klarar sig. Och som syster 3 sa; vi kan festa när allt det här är över  

Och jag gjorde premiärturer med munskydd försedd i går. Hade övat att sätta fast det rätt här hemma (att det inte är någon raketforskning sa den som inte har långt hår, glasögon och liten näsa) Och när tekniken är på plats så sitter det både tight och bekvämt och man får ingen känsla av att peta sig i ansiktet. Reaktioner; Två små barn fnissade, ett par stycken tittade undrande och tog ut avståndet och tiggaren utanför tyckte; munskydd, bra, bra!

Och för yngste grabben gick det bra att jag inte fick komma in på boendet, att han fick vänta i bilen medan jag handlade men han har fortfarande svårt att förstå var vi hittar dom där sjuklingarna som vi ska undvika.