har varit feberfri i tre dagar nu och det  räknas som riskfritt att vara ute bland allmänheten igen. Och ändå så smyger jag runt iförd munskydd och engångshandskar och känner mig som en vandrande smitthärd. Var ombud för dotterns testning i dag, hon har inga symtom utom lite huvudvärk emellanåt men man vet ju aldrig med denna oförutsägbara sjukdom.

Det var därför jag höll tre gånger det rekommenderade avståndet mot 75+;arna som var före mig i fönstret. Det är nämligen så smidigt på vårat apotek att man blir expiderad genom ett fönster om man inte ska träffa några som riskgrupp - eller om man ska lämna ett testkit. Däremot så ska man inte köa på nära håll samtidigt.

Och så blev jag sjukskriven till den 21;a vika telefonkontakt med läkare, hade ju tagit ut alla arbetsgivaren betalar dagar på diagnos sorgearbete så det fattades lite. Försöker intala mig själv att inte spela norrländskt macho utan ta återhämtningsdagarna som alla andra covidpatienter. Stekte en ensam strömmingsflundra och kokade lite potatismos och åt med rårivna morötter till. Kom på att det är länge sedan jag satt och åt en hel måltid ostört om man räknar bort dom på egen sjukhusvistelse förstås.

Samla krafter, i juli börjar livet som timvikarie och det är två år till jag tänker ta ut min pension.

alla är negativa utom jag, covid19 negativa alltså. Antingen har man testat sig och är negativa eller också är man friska som nötkärnor. Så när jag stött på denne patient zero och var är en gåta. Tänker; Pressbyrån? nej, var ensam kund. Fikat i port nios coffeshop? Nej, bara två familjemedlemmar och vi satt vid var sitt bord för att inte misstänkliggöra ägaren i onödan. Kapp Ahl? Nej, var på behörigt avstånd från butikspersonalen och bara två kunder till i den stora lokalen. Rusta, begravningsbyrån, livs här hemma? Lika folktomt och restriktionssäkert där. Summan av det hela är att jag inte ens varit på covidastånd till några utanför hushållet och möjligen återstår den äldre grabben som dom inte testade, utan använde strategin för brukare som tycker det är extremt jobbigt att testas, dom sitter i karantän i två veckor och har dom inte blivit sjuka innan dess är dom friska. Och han har det enligt uppgift bra i sitt tillfälliga boende i en nedlagd gruppbostad omgiven av bara välkända stödassisteneter. Och går det åt rätt håll så får vi förhoppningsvis träffas till helgen igen.