Allt gick vägen till sköterskan läste min hälsodeklaration och konstaterade att jag behövt sjukhusvård för allergi. Men födoämnesallergi, såvida inte vaccinet innehåller komponenterna hasselnöt, mandel och björkpollen borde det gå vägen.   Förvisso går det vägen för dom flesta födoämnesallergiker men nu har vaccinatörerna instruktioner att tidigare svåra allergiska reaktioner måste vaccineras där akututrustning för quinkeödem och anafylaktisk chock finns tillgängliga.

Alltså; remiss till läkare som skickar tid för vaccinering på vårdcentralen. Nej, dom har inte ens en hint om när det blir.

Men jag får i alla fall vara fullt arbetsför denna vecka när den äldre grabben är hemma. Alltid något.

Ett som stödassistent på gruppbostad (ingen av grabbarnas) och ett som LSS-assistent med delvis sjukvårdande uppgifter.

Är nog kvalificerad för båda, men sökande med genomförd gymnasieutbildning inom omsorg brukar gå före så vi frå väl se hur det blir..

Gårdagen i övrigt; Var på lantboa och köpte gödsel och förbättringsjord till trädgården, kånkade på 40-liter säckar och fick en smärtchock av en protesterande bröstrygg på kvällen. Trodde först det var kärlkramp men när det klingade av så kände jag att det onda satt på höger ryggsida skulderbladet och neråt.

I dag; Varit ute och krattat fjolårsgräs och klippt ner vissna perenner-försiktigtvis denna dag. Tänkt på den äldre grabben som har födelsedag i dag. Han firas med tårta till alla på sitt boende och så har han ett firande kvar när han komme rhem på måndag. Köpt presenter; 2 snygga t-shirts som icke kommer att beaktas och ett paket chokladöverdragna kex som han kommer att bli jätteglad åt.

Och nu blir det stillasittande och alvedon resten av kvällen.

Covid-19 på den äldre grabbens daglig verksamhet och det innebär att han får vara hemma till veckan så får vi se vart det tar vägen. Och att man allmänt får sluta söka syndabockar för smittan som tar sig in på alla särskilda boenden. Där den äldre grabben vistas är man extremt försiktig och har gjort allt rätt så det är bara att konstatera att det ser inte ut att gå att undvika. Och i övrigt händer det inte så mycket annat än att det är dåligt väder, inte lika tufft som förra gången men tillräckligt för att man ska vara fullt upptagen med att skotta snö. Men nu har det i alla fall övergått till plusgrader och regn.

Och det nya sundare livet jag skulle leva går sådär, basaktiviteter och styrketräning med gummiband går bra men konditionsträningen är jobbig emellanåt med igångsättningssmärta i leder och allmänt dåligt flås. En glad sambon som också fystränar lite meddelade att jag får räkna med tre månader innan jag har normalfunktion.

Och kosten är inte så mycket att säga om, var inte sämst innan så jag har bytt ut det mesta av animaliskt fett mot vegetabiliskt och ökat mängden grönsaker till varje måltid. Detta för blodfetterna. Nu låg dom visserligen inom normalkurvan, men då dom låg på övre halvan så är det lika bra att mota Olle i grind.

normala blodfettssvärden kanske lite på övre halvan och ingen diabetes typ II eller hotande sådan. Och midjan var lite i överkant men det visste jag redan, lite för högt BMI men inte krisartat högt. Hade mitt eget begärda samtal runt motion och kostråd och skulle få några broschyrer med tips skickade med posten, detta för att samtalet sköttes via telefonkontakt.

Kom i alla fall fram till att mitt kroniska slarv med lunchen då det ofta blir mackor eller skräpmat kan spela in på både vikt och blodfetter. Så det skulle jag förbättra. Och så köra åtminstone 30 minuter på motionscykeln dom dagar jag inte hinner gå en långpromenad (har blivit många sådana det senaste halvåret)

Så nu är etapp ett i mitt sundare och rörligare liv avklarad.

sprungit med honungsvatten, anfallskuperare och saturationsmätare, haft huvudändan i högläge och jag vet inte allt.

Handlar om den yngste grabben som inte vill ligga obekvämt med högt under huvudet, eller sitta upp när han är trött.  

Och så snart han somnat till så började det rossla och bli tätt. Inte så mycket så det behövdes sjukhusvård enligt min bedömning, men övervakning var i alla fall på sin plats. Och efter en inhalation strax före 4 så lättade det äntligen så det blev en sovmorgon för oss båda till 10:30 i dag. Pigg och opåverkad när han vakande och jag hoppas det fortsätter så.

Lördagsoutfiten: Mysdress Cubus och T-shirt Bonprix. Ja, jag vet.. men grabbarna gillar den i alla fall.

Ser ut att vara min vanliga ledvärk som spökar igen och när jag tänker på det så har det varit mycket trädgårdsjobb och annan fysträning på sista tiden. Och i morgon så åker den äldre grabben bort på en vecka och då ska jag passa på att vila armar och axlar genom att gör minsta möjliga (tror jag på det sjäv?)

Gemensamt intresse just nu; laga att läckande utekök.

vågen visar på - 15 kg denna dag och han har inte gjort några radikala kostomläggningar, bara halverat sina matportioner och efter 6 månader så har han detta resultat. Själv tycker jag att han ser ut att ha nått lämplig målvikt men han hade visst tänkt sig några kilo till. Av hälsoskäl, det är inte bra att släpa på en massa övervikt när man har kranskärlssjukdom, dibetets typ 2 och reumatoid artrit.

känner att jag inte kommer att vara i gammal god form på ett tag än. Så här var det; först började yngste grabben att få andningsproblem på hösten 2018, och sedan dröjde det innan han fick sin diagnos astma. Och så var det den äldre grabben som började må dåligt och ingen visste vad det var och vad det ger av ständiga stresspåslag. Och samtidigt förvärrades min KOL med lunginflammationer och annat skit. Och nu när det börjar att ordna upp sig för oss alla tre så känns det ungefär som luften gått ur och mentalt liknar man en trasig skrynklig ballong.

Inte första gången jag gör sån här resa så jag vet att batterierna kommer att laddas igen. Bara lite oklart när.

Har i alla fall kommit över ligga still och glo på TV utan att titta stadiet och börjat bli lite fysiskt aktiv åtminstone.

Och nu väntar jag på att min gamla simultanförmåga ska komma igång.

Det finns hopp.